dopet

Så va det över då....

O det höll på att vara över innan det ens börjat........

Mamma ringde på eftermiddagen i fredags o meddelade att hon o Mia hade bakat tårtorna nästan klara kvällen innan. Så långt allt väl. Sen ringer Mia till mamma o säger att hon fått maginfluensa. VA??!!! Det finns ju inte ens. Det händer bara på film. Jag slängde mig på telefonen till Sjukvårdsupplysningen o bad om råd. Gubben jag fick tala med va jättetrevlig o tyckte det lät mer som ett filmmanus än verklighet. Mmm jag veeeeet, men säg vad jag ska göra med tårtorna !!!  Snälla, säg att jag kan använda dom, tänkte jag...  Så han pratade fram o tillbaka o kom fram till att de trots allt va bakade i ugnen så det borde va grönt, men för säkerhets skull skulle han höra med  sina kollegor.
Svaret blev: SLÄNG DOM !!!! o så motiverade han varför....
NÄÄÄÄJJJ!!!

Så det va bara för mamma att slänga o Johns mamma fick ställa sig o göra tårtor på lördag morgon innan dopet. Men snabb o flink som hon e så blev de både goda o fina. Räddaren i nöden kan man lätt påstå. Som tur va så va det "bara" de vanliga tårtorna som de gjort, hemska tanke om de gjort även smörgåstårtorna o vi fått slänga allt. Mia skulle även gjort smörgåstårtan så mamma fick vackert göra den själv o det va första gången. Hon fick till slut hjälp av en annan tant o de blev superfina o alla tyckte de va väldigt goda. Tack mamma för all hjälp!

Det löste sig alltså till sist, tack vare mamma o Annalill.

Shit så mycket det va innan, trodde jag skulle stressa ihjäl mig o va ärligt talat skiiitnervös just innan vi skulle bege oss ut på altargången. Men, när vi väl ställde upp oss runt dopfunten då försvann precis allt. Precis som när jag tävlade i allsvenskan, när man väl e där kan man inte göra mer än sitt bästa. Då fattade jag liksom inte vad det va jag oroat mig för, det va ju bara nära o kära där o jag njöt  faktiskt av att stå där. Märkligt. Jag hade som uppdarg att säga namnen vi gett henne, Lilly Nanna o va lite orolig för att jag skulle säga namn o efternamn istället, men jag satte det o tyckte det kändes mer fint än sorgligt att säga mormors namn. Nu finns hon med oss ändå liksom....
Som sagt så skulle John, Kenny o Maria sjunga o spela o när de repade här hemma innan ville det sig inte alls, John satte inte låten alls som han gjort när han övat innan, bla satt inte hans solo. FAN åxå rent ut sagt!! Så när vi just skulle gå in va han bara tvungen o springa på toa, John som aldrig blir märkbart nervös. Så ska jag ska erkänna att jag darrade litegrann när prästen sa att det va dax för sång. Guuuuud (vi var ändå i kyrkan;) sätt den nu!!! O de gjorde det jättebra o fint allihopa, så jag drog en lättnades när slutonen ljöd. Tårarna trillade så klart, precis som jag anat, så jag bet i Lillys dopmössa o samlade mig.
 Med andra ord, nu kan han även spela piano grabben...


Därefter va det smörgåstårta i en lokal brevid kyrkan o man försökte hinna med att prata med alla. Lilly fick en massa fina presenter kan jag tala om....Två  Efva Attling-halsband, nallar, böcker, minnesbok, presentkort, pengar mm, mm. Så nu ska snuttan, bara tre månader gammal få eget konto åxå hihi.

I o med att man sprang runt o pratade med alla, så kände jag åxå att jag inte hann med all markservice som disk o städning riktigt som jag ville, så jag vill passa på att tacka ALLA som hjälpte till med detta!!!!!!!!! Utan er.....

Mamma
Josse
Annalill
Frida
Maria


TACK TACK TACK !!!!!


Kort kommer en annan dag, Matilda va som sagt fotograf o tog hela 200 stycken.......
Åh va roligt det ska bli att se dom!!



Kommentarer
Postat av: Fafa

Jag bara visste att det var en sak du skulle glömma att tacka för :)

2008-12-01 @ 21:11:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0