min mormor
När jag var liten o inga syskon hade spenderade jag dagarna hos mormor o morfar medan mina föräldrar jobbade. Vi lekte, badade i pool, åkte pulka o jag trivdes som fisken hos dom. O även när vi syskon sen fick plats hos dagmamma var vi mycket hos dom. Varje helg åt vi middag där (min favvo röding!) o rätt som det va ringde det bara på dörren så va dom hos oss, nästan dagligen. Var jag osams med mamma eler pappa så va morfar den jag rinde direkt -jag var morfars lilla tjej! :)
1993 dog min morfar i hjärnbödning efter att ha ätit blodförtunannde tabletter en längre tid eftersom han hade en pacemaker inopererad. Den här tiden glömmer jag aldrig, han satt i bastun på badhuset o trillade ihop o var faktiskt död ett bra tag innan en militär med utbildning på saken lyckades få liv i honom. Sen blev ingenting som det brukade o till sist fick han ändå somna in medan han ändå levt ett bra liv med fart o fläkt som han gillade. Han gick promenader varenda dag annars...
Mormor har legat på demensboende i många år o har gått igenom två stora operationer i höften under bara två månaders tid o e nu rullstolsbunden. Först bröt hon lårbenshalsen o va snabbt på benen efter det men efter ett tag började hon skrika hela tiden o ville inte gå på benet. Ingen gjorde nånting åt detta förrän mamma sa till på skarpen efter två mpnader att nåt måste va fel. Mycket riktigt visade det sig då att de skruvar de satt in vid operationen hade flyttat sig rakt in i höftkulan -tro fan att hon skrek stackarn!! Så då fick de ta bort hela höftkulan o sen va hon rullstolsbunden, nåt som alltid försämrar en dement. Åh va jag vart arg för att de ignorerar dom bara för de e dementa. De kan ju åxå ha ont?!!
Nu i veckan fick hon lunginflamation o sitter bara o skriker rakt ut nonstop, hela dagarna. Dosen lugnande har ökats men de har meddelat mamma att de inte vet hur långt det e kvar men hon klarar sig troligen inte genom detta. Flera dagar har mamma inte ens fått kontakt med henne trots att hon e vaken o igår satt mamma o mina sytstrar hos henne. Hon kände säkert att de va där fast hon sov. Några frågor hade hon ändå svarat på men jag fick just ett mess från mamma som sitter hos henne igen, där det stod att hon haft andningsuppehåll under natten.
Usch ibland e det jobbigt att bo långt borta, men ändå kanske skönt att få komma ihåg henne som hon var.......?! Man önskar ju mest av allt att hon klarar sig, men ändå, för hennes skull vill man ändå att hon ska slippa ifrån det här....
Vi får helt enkelt vänta o se...........
1993 dog min morfar i hjärnbödning efter att ha ätit blodförtunannde tabletter en längre tid eftersom han hade en pacemaker inopererad. Den här tiden glömmer jag aldrig, han satt i bastun på badhuset o trillade ihop o var faktiskt död ett bra tag innan en militär med utbildning på saken lyckades få liv i honom. Sen blev ingenting som det brukade o till sist fick han ändå somna in medan han ändå levt ett bra liv med fart o fläkt som han gillade. Han gick promenader varenda dag annars...
Mormor har legat på demensboende i många år o har gått igenom två stora operationer i höften under bara två månaders tid o e nu rullstolsbunden. Först bröt hon lårbenshalsen o va snabbt på benen efter det men efter ett tag började hon skrika hela tiden o ville inte gå på benet. Ingen gjorde nånting åt detta förrän mamma sa till på skarpen efter två mpnader att nåt måste va fel. Mycket riktigt visade det sig då att de skruvar de satt in vid operationen hade flyttat sig rakt in i höftkulan -tro fan att hon skrek stackarn!! Så då fick de ta bort hela höftkulan o sen va hon rullstolsbunden, nåt som alltid försämrar en dement. Åh va jag vart arg för att de ignorerar dom bara för de e dementa. De kan ju åxå ha ont?!!
Nu i veckan fick hon lunginflamation o sitter bara o skriker rakt ut nonstop, hela dagarna. Dosen lugnande har ökats men de har meddelat mamma att de inte vet hur långt det e kvar men hon klarar sig troligen inte genom detta. Flera dagar har mamma inte ens fått kontakt med henne trots att hon e vaken o igår satt mamma o mina sytstrar hos henne. Hon kände säkert att de va där fast hon sov. Några frågor hade hon ändå svarat på men jag fick just ett mess från mamma som sitter hos henne igen, där det stod att hon haft andningsuppehåll under natten.
Usch ibland e det jobbigt att bo långt borta, men ändå kanske skönt att få komma ihåg henne som hon var.......?! Man önskar ju mest av allt att hon klarar sig, men ändå, för hennes skull vill man ändå att hon ska slippa ifrån det här....
Vi får helt enkelt vänta o se...........
Kommentarer
Postat av: Lisa
http://www.frid.nu/aktuellt.htm
Där står det hur man kan hjälpa Englas familj.
Postat av: tilda
jag tror att mormor klarar sig! hoppas iallafall! hon är en riktig kämpe :)
Postat av: Maria
Min mormor fick lida innan hon dog :( Stället hon var på var inge vidare o mamma slogs för att de skulle ge momme smärtstillande osv. Tror vissa som jobba där blev lite rädd för mamma men det är rätt åt dem.
Momme dog lidandes :( Ungefär 1 år sedan nu
Trackback
